Atskillig fran mina klienter inneha komplicerat att selektera partner, yrke, livsstil skada snarare allt kan dom inte kora sig sjalva. Do lever postum normer skapade inom media, som promotar en slags idealtillstand saso ar omojligt att astadkomma ehuru det icke ager nagot tillsamman det verkliga livet att producera.

Simon Sinek, brittisk forfattare, marknadsforingskonsult och antropolog, astadkommer nagon traffande tolknin av millenniegenerationen, det vill saga do sasom ar fodda samt vidare. Han avse att manga inom millenniegenerationen ager letar efter Mongolian damer fatt lyssna p bruten forsvinna paron (grimas slaktle) att do befinner sig fantastiska sam kan ringa alltsammans dom vill hava inom livet. Nar de darnast blir vuxna moter dom ett sanning darbort do icke ar speciella samt inte kan atnjuta det de vill tillverka, enkom for att dom vill det. Dom doljer sin daliga sjalvkansla bakanfor en mask fran mod och sjalvsakerhet och de satter forskonande filter gallande saker ino sociala medier sa att livet framstar briljant. Det befinner sig synonym dopaminrusch saso man far nar man roker, dricker, tar knark sam lirar parti. Samhallet inneha restriktioner nar det galler narkotik och spelet andock inte run smartphones.

Det befinner sig fort beroendeframkallande

Det ha beteende leder at att millenniegenerationen tillat marigt att alstra meningsfulla relationer. Nar de kanner sig ensamma vander de sig icke at nago person utan at ett apparatur. Dom kan posta tio sms till kamrater sam mar battre nar dom tillat svar. Enar far dom direkt lindring (dopamin). Men i forlangningen leder det har uppforande mot missmod. Millenniegenerationen inneha komplicerat att administrera jakt, befinner si otaliga och vill tillverka direkt tillfredsstallelse. Foljaktligen far dom svar att finna djup lycka och varaktiga relationer. Relationer och lyckad yrkesutvecklin ar langsamma processer. Do behover instruera sig talamod, karlek mo livet sam att bygga upp sin sjalvkansla. Alltsamman detta tar tidrymd.

Simon Sinek avser att det behovs enastaende befa saso stode dessa unga persone tillsamman lyssnande, konflikthantering och kommunikation. Sasom far dem att fatta att karlek, frandskap och valbeha sysselsattning kraver ett moda, samt att beloningen ar hurda man mar nedanfor resans gang.

Saken da amerikanska psykologen Sherry Turkle skriver inom sin skrift aterkomst mot samtalet att dom ”identitetsskapande tekniker” som slagit genom inom vart forhallande mot vara smartphones skadar var formaga att prata. Massa utav oss kanner nufortiden oro intill tanken villi att betydelselos opp folk alldenstund hane upplever att karl tappar kontrollen ino en rostsamtal och darmed maste handla oforberedd gallande en angestskapande forstandig. Turkle menar att darfor at s medkansla odla kravs det ett fallenhet att vet vara ensam, att aga overblivna stun i vara liv. Andock radslan sta sadana ”tomma” stund gor att flertal itu oss kastar sig over sociala medier for att slippa beror denna tomhet.

Saken dar mediala kulturen inneha likas bilda orealistiska forvantningar villi parrelationen. Vi antagande att vi hela tiden tvungen kanna oss passionerat kar, eljes ar det nagot misstag villi relationen. Skada att bliv foralskad ar e regressivt befogenhet. Det forut oss bums retur at vart ”hungriga” hjarta, at var ”hunger” postumt betydelse, trygghet samt njutning. Den sexuella bindningen vi sakna postum, upplosandet fran samtlig granser samt tillstandet itu forening, paminner forsavit anknytningen barnet ino ultimat fall age med sin primara vardgivare.

De tillats nago dopaminrusch nar dom tillat e sms alternativ likes

saso brist dito kompetens att ge oss det vi behover som vara vardgivare haft. Nar vi laker vart ”hungriga” blodpump a tillstandet av invarte fattigdom samt nederlag kommer vi inte langre att dras at partner som sarar oss pa synonym fason som vi blev sarade inom barndomen, utan vi kommer att dras mo manniskor som ager potential att lite oss att berora oss mer alsklin. Det utspela mer om att ni solo astadkommer dej beredd for karleken, an att fokuser dej villi att patraffa nago indivi saso ar redo pro dig.